Hereditary disorders affecting the cornea - gene identification and functional studies in a clinical setting

Ärftliga hornhinnesjukdomar kan vara synhotande men även påverka patientens livskvalitet med svåra symtom såsom skav och värk. Forskningsprojektets övergripande mål är att finna den genetiska orsaken och de sjukdomsalstrande mekanismerna som förklarar de vanligaste ärftliga hornhinnesjukdomarna, hornhinnedystrofierna, i Sverige. Resultaten kan förändra hur man diagnostiserar och behandlar sjukdomarna samt i framtiden ligga till grund för nya läkemedel och genterapi, som behandlar själva grundorsaken och inte bara symtomen.

Hornhinnedystrofiernas symtom varierar beroende på vilken del av hornhinnan som drabbas. Typiskt för de ytliga varianterna är skav, värk och ibland svåra sårbildningar, medan de djupare kan drabbas av olika grader av synnedsättning. Dystrofierna kan dessutom likna andra hornhinnesjukdomar med annan bakgrund där helt annan behandling krävs. Det är viktigt att korrekt diagnosticera typen av sjukdom för att kunna ge adekvat behandling. 

Vi har nyligen funnit arvsanlaget vid ERED, Epithelial Recurrent Erosion Dystrophy, som drabbar hornhinnans yta. Patienterna har svåra problem av sår i hornhinnan under barndomen och synnedsättning i medelåldern. Vi har spårat anfadern till en by i Västerbotten i början av 1800-talet. Vi planerar undersöka de exakta molekylära mekanismerna med målet att utveckla bättre diagnostiska metoder och behandlingar inom en nära framtid.

Den vanligaste diagnosen vid hornhinnetransplantation idag är Fuchs endoteliala hornhinnedystrofi. Hornhinnans innersta skikt är defekt och patienterna drabbas av nedsatt synskärpa på grund av svullnad i hornhinnan som kan debutera efter en vanlig gråstarroperation. Medicinsk behandling saknas och för svåra fall krävs alltså hornhinnetransplantation, med lång läkningstid och risk för avstötning. Tidigare studier har föreslagit olika genetiska förklaringar men stor tveksamhet råder. Vi har långt framskridna planer på studier av sjukdomens bakomliggande molekylära mekanismer såväl som arvsanlag. Våra första resultat ifrån fyra syskon med Fuchs endoteliala hornhinnedystrofi visar att de saknar alla tidigare kända sjukdomsalstrande arvsanlag.

Vårt mål är att kartlägga grundmekanismerna bakom sjukdomen för att i framtiden utveckla nya mediciner som attackerar själva sjukdomsprocessen.

Berit Byström
Berit Byström