Makuladegeneration

Var tredje person över 75 år har någon form av åldersförändringar i gula fläcken. Området mitt i synfältet är skadat medan sidoseendet förblir friskt. Just där man vill titta finns en störande fläck. Raka linjer kan uppfattas som suddiga och krokiga. Sjukdomen leder inte till blindhet. Orsaken till makuladegeneration är inte till fullo känd.

Vad är åldersförändringar i gula fläcken?

Gula fläcken är den mest centrala delen av ögats näthinna. Där ligger tapparna, som svarar för färgsinnet, tätt packade och det är det enda ställer där man ser riktigt skarpt. Makuladegeneration, åldersförändringar i gula fläcken, innebär att det finns sjukliga förändringar i gula fläcken på näthinnan. Dessa förändringar kan leda till synnedsättning. Det tar oftast flera år innan synförsämringen börjar märkas.

Åldersförändringar i gula fläcken är den vanligaste orsaken till uttalad synnedsättning hos personer över 60 år och den blir vanligare ju äldre vi blir. Ungefär trettio procent av alla personer över 70 år har sjukdomen i någon form. Förändringarna i gula fläcken kan delas in i tre olika typer – en tidig form och två sena former, torr (atrofisk) respektive våt (neovaskulär) makuladegeneration.

Vid tidiga stadier är synskärpan helt eller till största delen bevarad. Den tidiga formen kan övergå i någon av de sena formerna. Vid torr, atrofisk makuladegeneration förtvinar gula fläcken, först punktvis och senare inom större områden. Synförsämringen sker oftast långsamt.

Våt, neovaskulär makuladegeneration uppträder plötsligt och kan ge allvarlig synnedsättning. Den våta formen orsakas av att det bildas nya blodkärl under gula fläcken. De nybildade blodkärlen läcker ut vätska, blöder lätt och orsakar svullnad under gula fläcken. Om gula fläcken är svullen en längre tid bildas ett ärr där och ett stort antal synceller dör, vilket leder till synskada.

Av de två sena formerna är den våta typen vanligast. Årligen upptäcks denna form hos cirka 3 500 personer i Sverige. Makuladegeneration angriper i regel båda ögonen, men oftast i olika grad och med en tidsförskjutning. Sjukdomen leder nästan aldrig till blindhet utan ledsynen finns alltid kvar.

Prognos och behandling

Vid den torra formen av åldersförändring i gula fläcken finns det idag ingen medicinsk behandling att erbjuda. Vid den våta formen av sjukdomen kan behandling inte bota men bromsa synförsämringen hos vissa personer. Man gör en kontrastfotografering av näthinnan för att klarlägga vilken typ av den våta formen som är aktuell. Det finns för närvarande tre olika typer av behandling i klinisk praxis vid våt makuladegeneration:

Behandling med läkemedel

Den helt förhärskande metoden är injektion av kärltillväxthämmande läkemedel in i ögats glaskropp. Läkemedlet tätar de läckande kärlen och hindrar deras fortsatta tillväxt. Injektionerna ges vid en operation i operationssal av en ögonläkare. Vanligtvis inleds behandlingen med tre månatliga injektioner. Patienten får därefter gå på regelbundna kontroll hos ögonläkare. Vid ökad svullnad i gula fläcken med risk för synförsämring ges en ny injektion. Behandlingen har en kraftigt uppbromsande effekt på sjukdomsförloppet och synskärpan stabiliseras hos flertalet av patienterna. I en del fall kan synen till och med förbättras av behandlingen. Tiden för regelbundna kontroller och injektioner vid behov kan komma att sträcka sig över flera år. Behandlingen avslutas när den inte längre bedöms som meningsfull.

Fotodynamisk terapi

Vid vissa undergrupper av våt makuladegeneration är fotodynamisk behandling att föredra. Behandlingen syftar till att stänga de nybildade blodkärlen. Ett färgämne sprutas in i blodet i armbågsvecket. Ämnet ansamlas i de nybildade blodkärlen som växer under gula fläcken. Med hjälp av ett svagt laserljus, som inte skadar näthinnan, aktiveras sedan färgämnet. Av behandlingen skadas cellerna i de nybildade blodkärlen så att kärlen täpps igen. Fotodynamisk behandling leder till ökad ljuskänslighet av alla kroppens blodkärl under två dygn. Man måste undvika att utsätta ögon och hud för starkt ljus de närmaste 48 timmarna efter behandlingen. Behandlingen behöver i vissa fall upprepas var tredje månad.

Traditionell laserbehandling

Om de nybildade blodkärlen växer på betryggande avstånd från gula fläcken kan man behandla med traditionell laser. Med värmen från laserljuset försöker man stänga till dessa blodkärl och därmed förhindra fortsatt försämring. Laserbehandlingen ger ett ärr på näthinnan som upplevs som en grå fläck i synfältet. Behandlingen används numera ytterst sällan.

Vid våt makuladegeneration bildas onormala blodkärl under näthinnan.

Orsak och förebyggande åtgärder

En avgörande orsak till denna ögonsjukdom är åldern. Ju äldre vi blir, desto större risk för åldersförändringar i gula fläcken. Även ärftliga faktorer spelar in. Ett flertal olika gener av betydelse för makuladegeneration är kända. Flera av dessa reglerar immunförsvaret. Studier kring våra levnadsvanor har visat att sjukdomen är vanligare hos dem som röker eller har rökt än hos dem som aldrig gjort det. Högt blodtryck har också visat sig vara en riskfaktor liksom det starka dagsljus som finns ute på sjön, i fjällen och i sydligare länder. På dessa platser rekommenderar ögonläkare godkända solglasögon. Studier har också visat att antioxidativa vitaminer och zink fördröjer risken för synförsämring hos patienter med tidig makuladegeneration och med hög risk att fortskrida till senstadier av sjukdomen. En kost rik på frukt, grönsaker och fet fisk kan rekommenderas.

Rehabilitering

Rehabilitering är mycket viktig om sjukdomen gett upphov till nedsatt syn och lässvårigheter. Målet är att alla ska kunna leva ett oberoende liv efter sina egna förutsättningar. Syncentralen i Sverige har ögonläkare, optiker, synpedagog och erbjuder olika hjälpmedel. Samhället ger stöd åt personer med funktionshinder. Graden av funktionshinder avgör vilken typ av stöd och service man är berättigad till. Kommunen ansvarar för stöd som kan underlätta vardagen för personer med funktionshinder, som till exempel assistans och hjälp i hemmet. Landstinget har ansvar för hälso- och sjukvård, samt rehabilitering och hjälpmedel. Försäkringskassan handlägger och beviljar ekonomiskt stöd för den i arbetsför ålder.

Forskning

Under ett drygt decennium har intensiv forskning kring makuladegeneration resulterat i flera stora vetenskapliga genombrott. Vi har nu en god kunskap kring varför skadliga blodkärl bildas vid våt makuladegeneration. Detta har i sin tur resulterat i utvecklingen av flera framgångsrika behandlingar. Vi har även fått ökad kunskap om varför makuladegeneration uppstår och inte minst den stora betydelsen av ärftliga faktorer. Vissa framsteg har även gjorts om varför torr makuladegeneration uppstår och hur den ska kunna behandlas. Trots denna utveckling återstår mycket arbete innan vi har verkligt effektiva behandlingar vid olika typer av makuladegeneration.

Dagens behandling av våt makuladegeneration är dyr, opraktisk och har endast bromsande effekt på sjukdomen. Fler kliniska studier krävs för att förbättra och effektivisera dagens behandlingar. Vi behöver även öka förståelsen för hur skadliga blodkärl ska kunna oskadliggöras. Vi vet att flera faktorer samverkar för att blodkärl ska kunna växa och överleva och sannolikt behöver vi använda en kombination av behandlingar som angriper skadliga blodkärl på olika sätt. Flera läkemedel provas för närvarande på patienter med torr makuladegeneration i syfte att försöka bromsa celldöden. Möjligheten att kunna återställa förtvinade celler vid torr makuladegeneration med stamceller är en annan spännande framtida möjlighet. Vår kunskap om varför celler i gula fläcken förtvinar är dock ofullständig och för att kunna utveckla effektiva behandlingar återstår mycket forskning. Framstegen inom ärftlighet och makuladegeneration har på senare år varit betydande. Flera genförändringar har kunnat knytas till såväl torr som våt makuladegeneration. Denna kunskap kan i sin tur möjliggöra att personer med ökad risk att utveckla sjukdom kan identifieras tidigt vilket i sin tur skapar möjlighet för förebyggande eller tidigt insatt behandling. För att detta ska bli verklighet krävs dock att vi får en mycket större kunskap om på vilket sätt genförändringarna leder till sjukdom, något vi idag till stor del saknar.

Symtom

en torra formen ger oftast smygande symtom. Den ger:

  • ett försämrat detaljseende.
  • problem vid läsning och närarbete.
  • föremål som betraktas kan upplevas som uppsplittrade, att bitar fattas och att det man tittar på är suddigt.

Vid den våta formen uppstår symtomen oftast mer plötsligt. Samma symtom som i den torra formen uppkommer. Den fuktiga formen ger också så kallat krokseende, att raka linjer uppfattas som krokiga och att bilden förvrängs. Ett test som används för att konstatera den våta formen av makuladegeneration är Amslers test. Den som misstänks ha fått den våta formen får då titta på ett rutmönster med en svart prick i mitten. Om linjerna inte är räta utan suddiga, förvrängda eller saknas här och var bör en undersökning av synen och näthinnan göras snarast. I slutstadiet, för bägge typerna, kan det skarpa seendet vara helt förstört vilket leder till att de som har makuladegeneration ser en mörk fläck centralt i bilden. Men synen längre ut i synfältet förblir oskadad.

Texten om makuladegeneration är faktagranskad av docent Christina Frennesson, överläkare, Linköpings universitets sjukhus och docent Anders Kvanta, överläkare, St Eriks Ögonsjukhus.

Amslers test
Så här kan Amslers test se ut om man har våt makuladegeneration