Identification and characterization of novel genes regulating eye development

Vi har tidigare visat att genen Lhx2 är viktig för utvecklingen av många olika organsystem däribland ögat.

Genen Lhx2 kodar för ett protein som i sin tur reglerar uttryck av andra gener (d.v.s. det är en transkriptionsfaktor) och att kunna identifiera dessa gener och analysera dess funktion är av yttersta vikt för att förstå den normala utvecklingsprocessen och funktionen av ögat. Om man ökar förståelsen för dessa processer skulle man också kunna utveckla nya behandlingsmetoder och mediciner för att behandla ögats sjukdomar i framtiden.

Vi har identifierat flera gener som är kopplade till funktion av Lhx2 under ögonutvecklingen samt även etablerat en helt ny djurmodell där vi kan studera olika geners funktion i just ögonutvecklingen. Vi har redan analyserat funktionen av fyra gener (förutom Lhx2-genen själv även generna som kodar för β-catenin, Tsc1, Raptor) under ögats utveckling i våran djurmodell.

Vi kommer nu att gå vidare och påbörja identifieringen av nya gener kopplade till funktionen av Lhx2 och påbörja analysen av dessa gener. Dels kommer vi att analysera vilka celltyper som uttrycker dessa gener under ögonutvecklingen, dels kommer vi att analysera vilken funktion som dessa gener har under ögats utveckling genom att slå ut dem specifikt under ögonutvecklingen och sedermera också analysera vilken funktion som dessa genprodukter har på cellulär nivå.

För att kunna initiera detta forskningsprogram använder vi oss av bioinformatik för att kunna jämföra stora datamängder med varandra och därmed identifiera gener som är uttryckta under ögonutvecklingen och som är kopplade till funktionen av Lhx2. Vi har redan identifierat två nya gener som uppfyller våra grundkriterier för intressanta gener. De gener som uppfyller våra grundkriterier kommer vi sedan att analysera i ett cellkultursystem där vi kan fastställa om de överhuvudtaget är inblandad i ögonutvecklingen.

Om gener även uppfyller detta kriterium kommer vi att gå vidare med dem och använda våran djurmodell där vi kan inaktivera genen specifikt under ögonutvecklingen (som vi redan gjort för de fyra generna nämnda ovan) för att analysera i detalj vilken roll som dessa gener har under ögonutvecklingen under fosterperioden och ögats funktion (d.v.s. påverkas förmågan att se). Med hjälp av våra system kommer det att vara möjligt att identifiera nya gener som är viktig för utvecklingen och funktionen av ögat och även hitta nya kopplingar till ögonsjukdomar.