Kartläggning av fenotyp-genotypkoppling vid retinala dystrofier och dövblindssyndrom för optimerad diagnos, prognos, uppföljning och behandling

Retinala dystrofier är ett samlingsnamn för en grupp ärftliga sjukdomar som drabbar ögats näthinna och leder till svår synnedsättning. Sjukdomarna orsakas av sjukliga förändringar i någon av de många olika gener som styr syncellernas uppbyggnad och ämnesomsättning. Generna fungerar som mallar för hur proteinerna som kroppens celler behöver ska bildas och om en gen är påtagligt förändrad så bildas ett felaktigt protein eller inget protein alls.

I dagsläget känner vi till drygt 350 gener som kan ge upphov till någon form av retinal dystrofi och beroende på vilken gen som är förändrad så drabbas de olika typerna av synceller i olika omfattning, vilket avspeglar sig i vilken sjukdomsbild patienten får. Om stavarna är mest påverkade blir mörkerseendet reducerat och synfälten inskränkta och om tapparna drabbas värst så blir synskärpan kraftigt nedsatt, patienten får centrala fläckar i synfälten med nedsatt syn, är ofta mycket bländningskänsliga och får försämrat färgseende. Vid vissa sjukdomar, eller sent i sjukdomsförloppet, drabbas båda celltyperna, och då får den sjuke en kombination av alla dessa symptom.

Oftast uppträder den retinala dystrofin isolerat, men ibland kan den utgöra en del av ett syndrom där sjukdomen också drabbar andra delar av kroppen och tex ger hörselnedsättning/dövhet, neurologiska symptom, påverkan på ämnesomsättningen eller nedsatt njur – eller hjärtfunktion. Hittills har det saknats möjligheter att behandla retinala dystrofier, men på senare tid har forskningen kring genbaserade terapier ökat och nu finns det till och med en typ av retinal dystrofi som kan behandlas med genersättningsterapi. Tanken med genbaserad terapi är att felet i den genetiska koden ska rättas till så att alla mallar i kroppen fungerar på rätt sätt och funktionsdugliga proteiner kan bildas. Det här innebär att det i dagsläget är allt viktigare att vi tar reda på vilken genetisk förändring som ligger bakom varje sjukdomsfall så att vi i framtiden kan identifiera alla patienter som kan ha nytta av respektive genbehandling som utvecklas.

I vårt forskningsprojekt arbetar vi med att kartlägga kopplingen mellan sjukdomsbilden, fenotypen, och den bakomliggande genetiska förändringen, genotypen, för att öka kunskaperna om alla olika typer av retinala dystrofier och därmed förbättra våra möjligheter att ställa rätt diagnos, ge rätt typ av synhabilitering/rehabilitering och genetisk rådgivning samt att hitta patienter som är lämpade för framtida genbaserade behandlingar.