Hälsoekonomiska aspekter gällande screening av ögoninflammation, ögonkomplikationer och behandling av barn och ungdomar med barnreumatism

Det övergripande syftet med denna studie är att kartlägga screening, incidens och prevalens samt debutålder av juvenil idiopatisk artrit (JIA) och JIA-associerad uveit och dess ögonkomplikationer mellan åren 2002–2021 och jämföra före och efter införandet av ny behandlingsregim av barnuveit 2016. Dessutom ämnar vi studera hälsoekonomiska effekter av olika screeningförfarande.

JIA-associerad uveit är den vanligaste icke-led-relaterade komplikationen och drabbar 10 - 30% av barn med JIA. Detta gör JIA-associerad ögoninflammation till en av de viktigaste ögonsjukdomarna hos barn där rätt behandling kan förebygga blindhet. Uveit kan oupptäckt ge synhotande komplikationer såsom till exempel katarakt och sekundärglaukom. Samarbete mellan barnläkare och barnoftalmologer är avgörande för synprognosen.

Screening för uveit hos barn med JIA finns i flera länder, där riktlinjerna främst har baserats på barnets ålder vid insjuknande i JIA och blodprovsanalys av antinukleära antikroppar (ANA). Låg ålder vid insjuknande i artrit och JIA-positivitet anses vara de nu starkaste riskfaktorerna för utveckling av JIA-uveit. Internationellt finns det skillnader avseende när ögonscreeningen rekommenderas att avslutas. Vissa förordar screening till 12 år medan andra föreslår screening till 18 år. En retrospektiv studie (Papadopolou et al.) 2002 - 2011 av 299 barn med JIA i Göteborg publicerades 2017 där JIA-uveit förelåg hos 11% av barnen. Prevalens för JIA-uveit varierar i olika studier (10–30%) med störst förekomst i norra Europa och lägst i Sydamerika och Asien. Olikheterna har tillskrivits genetiska och miljömässiga orsaker samt tillgång till screening och behandling. Göteborgsstudien visade att låg debutålder vid insjuknande i JIA och ANA-positivitet var de viktigaste riskfaktorerna för uveit. Detta är samstämmigt med andra studier vid samma tid (Heilighausen et al 2007). Ögonkomplikationer förelåg i 46%.

Sedan ovanstående studier genomfördes har framsteg skett avseende behandlingsmöjligheter vid JIA-uveit då det biologiska läkemedlet adalimumab 2016 godkändes för barnuveit. Läkemedlet är potent och styrning av behandlingen kräver kunskap och erfarenhet och ett tätt samarbete mellan barnögonläkare och barnreumatolog. Det är viktigt att läkemedlen inte sätts in för sent i förloppet. En studie från Nederländerna visar på att komplikationsfrekvens och synprognos har förbättrats sedan införandet av dessa läkemedel (Wennink 2022). Inga likande studier har utförts i Sverige.