Optimering av skelningskirurgi genom implementering av nya avbildningstekniker för blodflödesmätningar

Skelning kan ofta innebära stora problem för den som är drabbad. Hos vuxna kan det ibland föra med sig ett besvärligt dubbelseende som inte bara ger lässvårigheter och huvudvärk utan även bilkörningsförbud. Hos barn kan det innebära att det skelande ögat inte utvecklas normalt och kan därför ge upphov till en permanent synnedsättning. Oavsett ålder är det många som tycker att det är jobbigt med ögonkontakt och det leder ofta till att den drabbade drar sig undan sociala sammanhang. 

Många skelningar kan lyckligtvis opereras så att de försvinner eller åtminstone minskar. En sådan operation innebär vanligtvis att kirurgen klipper av och flyttar lite på en eller flera av de sex ögonmuskler som styr ögats rörlighet. Varje gång en sådan muskel flyttas riskeras viktiga blodkärl att skadas permanent och om allt för många blodkärl skadas finns det risk för syrebrist hos hela ögat, något som kan ge allvarliga komplikationer och i värsta fall blindhet. Detta innebär att det finns en gräns för hur många muskler som man vågar flytta på ett och samma öga innan det finns risk för syrebrist.