Artificiell intelligens baserad analys av den regionala tillväxten av geografisk atrofi på autofluorescens ögonbottenbilder

Bakgrund: Åldersförändringar i gula fläcken (åldersberoende makuladegeneration eller ”age-related macular degeneration” på engelska), även kallat AMD är en av de vanligaste anledningarna till att utveckla blindhet hos folk över 50 år. Sjukdomen uppträder i två former, våt AMD och torr AMD, där torr AMD är den vanligare. Den torra formen gör att celler i gula fläcken gradvis dör där ett skadat område på näthinnan uppstår vilket kallas geografisk atrofi (GA) som gradvis blir större. Skadan orsaker ett synbortfall centralt i synfältet. I en tidigare studie undersökte vi hur snabbt en geografisk lesion växer över tid och vilka riskfaktorer som gör att den växer snabbare. Där såg vi också att den centrala synskärpan håller sig nära normal så länge det skadade området inte når mitten av den gula fläcken (fovea). När skadan når fovea sjunker synskärpan dramatiskt. I senare stadier blir sjukdomen handikappande och räknas som blindhet. 

Studiens syfte: I detta uppföljningsprojekt kommer vi att utvärdera i vilken riktning atrofi tillväxer på näthinnan. Detta kommer att bedömas via databasen av näthinnebilder som professor Anders Kvanta började för 11 sedan hos Karolinska Institutet och S:t Eriks ögonsjukhus. En skräddarsydd artificiell intelligens-baserad mjukvara kommer att skrivas. Detta mjukvara kommer att köras på en avancerad dator och analysera näthinnabilderna och upptäcka tillväxtriktningen för den geografiska atrofin. För patienter med en redan skadad fovea är vi intresserade av att se i vilken riktning artrofin fortsätter att växa efter att centrum påverkats. Tillväxt kommer att orsaka ytterligare synfältsdefekter. Vi är särskilt intresserade av den undergrupp av patienter där fovea och det centrala synet är intakta. Här ska vi leta efter om atrofin har en tendens att växa längre mot fovea eller bort från den. 

Studiens relevans: De första behandlingarna godkändes i USA. Dessa behandlingar är dyra och måste ges minst varannan månad för att visa effekt. Sedan kan de bromsa tillväxten av geografisk atrofi. Det är därför högst relevant för den enskilda patienten såväl som för den offentliga hälso- och sjukvården att identifiera patienterna med en intakt fovea med en geografisk atrofi som växer mot centrum. Dessa patienter kommer att ha störst chans att dra nytta av en bromsmedicin. Även om det för närvarande inte finns någon behandling för torr makuladegeneration godkänd i Europa kommer det att vara väsentligt att ha kandidatpatienter identifierade och att vara redo så snart de första behandlingarna kommer ut på den svenska marknaden. 

 

Daniel Muth
Daniel Muth
Karolinska institutet