Folkhälsoproblemet myopi hos barn - kartläggning och prevention av synskada orsakad av gravmyopi

Närsynthet hos barn och unga ökar i hela världen. Hög närsynthet medför stor risk för synhotande följdsjukdomar som näthinneavlossning, sjukdom i gula fläcken och glaukom. Ökningen av närsynthet har medfört en ökad andel personer med hög närsynthet som riskerar att bli synskadade eller blinda i dessa följdsjukdomar. Det finns möjlighet till närsynthetsbromsande behandling i form av atropindroppar, som börjat användas inom sjukvården i Sverige för barn och ungdomar som löper stor risk att utveckla hög närsynthet.  

De geografiska skillnaderna är stora när det gäller närsynthetsutveckling och behandlingssvar. Det finns mycket kunskap om utbredningen i Asien och en del kunskap om Europa. Vi saknar dock kunskap om utbredning och eventuell ökning av närsynthet i Sverige och Norden, då de studier som utförs visat motstridiga resultat. Vi saknar även helt kunskap om dosering och terapisvar hos svenska barn, vilket kan förväntas skilja sig åt jämfört med Asien där de flesta studier utförts, eftersom läkemedlet binder in till pigment i iris. 

För att kunna planera och genomföra myopibromsande behandling av de barn och ungdomar i Sverige som löper risk för synskada pga följdsjukdomar av hög myopi, behöver vi kunskap om myopiutbredning och eventuell ökning, samt av behandlingsresultat och eventuella biverkningar. 

Vi planerar studera utbredningen av närsynthet i befolkningen över tid, dels hos barn och ungdomar vid 6 års ålder i Skåne, dels hos värnpliktiga vid 18 års ålder. Vi planerar även en uppföljningsstudie av de patienter som behandlats med atropindroppar på Skånes Universitetssjukhus, för att följa upp behandlingseffekt, dosering och eventuella biverkningar. Dessa studier kommer ge viktig kunskap som idag saknas för att på ett vetenskapligt baserat sätt planera en jämlik myopibromsande behandling i hela Sverige.