En nationell multicenterstudie av synfunktion och näthinneförändringar hos för tidigt födda barn som har behandlats för näthinnesjukdomen ROP

Bakgrund: Extremt för tidigt födda barn riskerar att drabbas av blindhet pga en näthinnesjukdom, ROP (retinopathy of prematurity). ROP drabbar cirka 44% av alla barn födda före graviditetsvecka 30 (normal graviditet pågår i 40 veckor). Ibland går sjukdomen tillbaka av sig själv, men hos cirka 6% av dem med ROP krävs behandling i nyföddhetstiden. Laserbehandling är vanligast. Under senare år har man börjat spruta in s.k. anti-VEGF (medel som hämmar tillväxten av blodkärl) i ögat vilket ofta har god effekt. Nackdelen, jämfört med laser, är avsaknad av långtidsprognos, eventuell påverkan på den omogna hjärnan, risk för återinsjuknande i ROP samt risk för svår infektion i ögat. 

Syfte: Att jämföra synfunktion, behov av glasögon, förekomst av skelning, näthinnans struktur och funktion, neurologiska/neuropsykiatriska diagnoser samt livskvalitet hos barn som i nyföddhetstiden behandlades för ROP med antingen anti-VEGF, laser eller både laser och anti-VEGF. 

Frågeställningar: Innebär behandling med anti-VEGF mindre risk för glasögonbehov och skelning? Vad visar undersökning med s.k. optisk koherenstomografi (OCT) och vidvinkelfotografering i de olika grupperna? Hur påverkas näthinnans funktion mätt med s.k. elektroretinografi (ERG)? Vilka associerade neurologiska och neuropsykiatriska problem har barnen? Hur är deras livskvalitet? 

Arbetsplan: Barnen identifieras via det svenska registret SWEDROP där alla behandlade barn är registrerade. Kliniska ögonundersökningar inklusive OCT, fotografering och ERG görs i möjligaste mån i 6-7 års åldern. Barnen undersöks i Stockholm, Uppsala, Göteborg eller på hemortsklinik. Hittills är ca 20 barn inkluderade.  Totalt ska ca 160 barn inkluderas.  

Betydelse: God neonatalvård med förbättrad överlevnad av för tidigt födda leder till att allt fler barn utvecklar ROP.  Våra studier kommer att ge viktig ny information om synförmåga, näthinnefunktioner och barnets neuropsykiatriska diagnoser samt

Kristina Teär Fahnehjelm
Kristina Teär Fahnehjelm
Karolinska institutet