5 dec 2023
Tomas Aleman, ögonläkare och forskare från University of Pennsylvania, USA, har vidareutvecklat en befintlig testmetod genom att lägga till VR-glasögon. Han säger att de bara använt kommersiellt tillgängliga VR-glasögon och en vanlig spelkonsoll som de modifierat.
Det hela började med att de försökte bota barn med dålig syn med genterapi. FDA, det amerikanska läkemedelsverket, ifrågasatte om det var någon vits att behandla om man inte kunde se om behandlingen resulterade i någon skillnad i beteende hos barnet.
– Vi behövde alltså mäta hur kliniskt meningsfull genterapin var, säger Tomas Aleman.
Barn älskar testet
Det traditionella testet för att mäta detta innebär att man bygger upp en fysisk hinderbana i ett rum och låter patienten gå genom banan. Samtidigt videofilmar man för att kunna analysera hur patienten rör sig.
– Testet fungerar, men är väldigt svårarbetat, säger han. Det behövs två till tre personer som flyttar ”väggar” i testrummet och det krävs mycket plats. För att testa ett öga i taget, sedan båda ögonen tillsammans och vid tre olika ljusstyrkor, kan det ta fyra till sex timmar att testa en patient!
Det var då Tomas Aleman och hans kollegor kom på att samma sak borde gå att göra med VR-glasögon. De byggde upp en virtuell hinderbana med föremål att undvika och pilar att följa. Enligt Tomas Aleman är metoden enkel att använda, ger noggrann mätning och är billig.
– Dessutom slipper man oroa sig för att patienten ska ramla över hindren och skada sig och det funkar för olika åldrar. Barn älskar testet! Att som tidigare försöka hålla intresset uppe hos en sexåring i ett test som tar flera timmar är ju i princip omöjligt!
Hindren i den virtuella testbanan är sådant som kan vara svårt i det dagliga livet för den med dålig syn, som till exempel en öppen skåpsdörr, en skateboard, en boll eller rörliga saker som en fläkt. Sensorer på fötterna registrerar om patienten går utanför banan av pilar. Med en kontroll i vardera handen ska patienten också röra vid varje föremål för att visa att han eller hon har sett dem.
Testet går bra att använda för studier
Man kan få fram väldigt mycket data ur testet men det Tomas Aleman fokuserar på är tiden det tar för en person att klara testet och hur mycket ljus som krävs.
– Testet mäter både synskärpa och synfält, och vi kan se om en behandling har effekt. Testet är känsligt, ger ett kvantifierbart resultat och det går att använda för att göra randomiserade studier.
Behandlingen som FDA ville att Tomas Aleman och hans kollegor skulle utvärdera på ett objektivt sätt, och som var starten på VR-testningen, kan de nu visa verkligen har en tydligt positiv effekt.
– Vi har testat en åttaåring och en tioåring som efter genterapi klarade banan lika bra i 100 gånger lägre ljusstyrka jämfört med före behandlingen.
Tomas Aleman, föreläste vid Nordic Retina Meeting, den 17 oktober. Samma dag fick Ögonkliniken i Lund den utrustning som behövs för denna typ av testning. Den måste dock certifieras innan den kan användas i kliniken.
VR-tekniken sätts upp i Lund
Det nordiska näthinnemötet där Tomas Aleman var en av föreläsarna, organiserades av teamet för ärftliga ögonsjukdomar i Lund.
– Vi har tidigare haft nordiska möten för erfarenhetsutbyte mellan kollegor som sysslar med ögonforskning och elektrofysiologi. Nu tyckte vi att det var ett bra tillfälle att bjuda in till ett nytt möte för att våra nordiska kollegor också skulle få möjlighet att höra om den nya tekniken, säger Lotta Gränse, överläkare, Ögonkliniken, Skånes universitetssjukhus och Avdelningen för oftalmologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
Inte plats för fysiska hinder
För några år sedan, började vetenskapliga artiklar om genterapi av ärftliga näthinnesjukdomar publiceras, där forskarna hade undersökt patienterna med hjälp av en fysisk hinderbana. Ögonforskarna i Lund började då fundera på om de också kunde sätta upp samma metod, det vill säga den ursprungliga testmetoden med fysiska hinder i ett rum.
– Det var dock svårt att få tillgång till denna utrustning och också svåradministrerat rent utrymmesmässigt vid vår klinik, så när vi fick syn på publikationer där de använt den vidareutvecklade metoden med VR-glasögon tog vi kontakt med forskargruppen i Philadelphia, säger Ulrika Kjellström, överläkare och docent, Ögonkliniken, Skånes universitetssjukhus och Avdelningen för oftalmologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet.
I samband med Tomas Alemans besök fick så lundaforskarna tillgång till VR-glasögonen och ska nu börja använda testmetoden för både diagnostik och för att utvärdera resultatet av olika behandlingar.
– Vi vill använda tekniken för att beskriva den typ av synhandikapp som olika ärftliga näthinnesjukdomar ger. Vi vill också följa sjukdomarnas förlopp över tid, säger Ulrika Kjellström.
Hoppas på ökad förståelse för synhandikapp
Lotta Gränse och Ulrika Kjellström hoppas att den nya tekniken ska öka förståelsen hos både patienternas närstående och hos professionen, för olika typer av synhandikapp. De ser också fram emot att ha mer konkreta fakta att komma med vid kontakt med olika myndigheter, som till exempel när det gäller sjukskrivning och anpassningar i arbetslivet och skolan.
– Vi hoppas också initiera studier kring olika behandlingar och då blir VR-metoden en viktig parameter för att utvärdera behandlingseffekten, säger Lotta Gränse.
Största fördelen med VR-metoden, är enligt Lotta Gränse och Ulrika Kjellström, att den ger en bättre bild av hur patienter med olika synhandikapp klarar sig i verkliga situationer, än vad befintliga undersökningsmetoder gör. Att den är mindre utrymmeskrävande än det ursprungliga testet med en fysisk bana är en stor fördel, liksom att den är mindre tidskrävande och därför mindre ansträngande för patienterna.
– Dessutom är skaderisken klart mindre, eftersom det inte finns några riktiga fysiska hinder som patienterna kan snubbla över eller skada sig på, säger Lotta Gränse.
Text & foto: Annika Söderpalm, Ögonfonden
Det verkar inte bara vara själen som avspeglas i ögat. Även neuro-degenerativa sjukdomar tycks sätta synliga spår i ögat, eller snarare i näthinnan. Elisabet Granstam, docent vid Uppsala universitet och överläkare på Aka-demiska sjukhuset, utvecklar en metod där förändringar orsakade av Parkinsons sjukdom och MS kan följas över tid.
3 dec 2024
Vilket läkemedel är bäst för att behandla åldersförändringar i gula fläcken? Det ska David Epstein, docent vid Karolinska Institutet och överläkare på Sankt Eriks Ögonsjukhus, ta reda på i en klinisk studie.
2 nov 2024
Hornhinnan är ögats yttersta skyddande hinna som täcker pupill och regnbågshinna. En blixtsnabb reflex ser normalt till att vi stänger ögat så att inget kommer in, men ibland hinner vi ändå inte blinka och riskerar en skada på hornhinnan, säger Lena Gunhaga, professor i utvecklingsbiologi vid Umeå universitet.
28 okt 2024
Dataspel och Virtual reality (VR) som syntest? Ja, faktiskt! Inte vilket dataspel som helst förstås, utan ett som är utvecklat just för ändamålet. Tomas Aleman från USA, menar att man får ett mått på hur synen fungerar i det dagliga livet och inte bara på labb som annars är det vanliga vid denna typ av test.
5 dec 2023
Katarakt, grå starr, innebär nedsatt syn p.g.a. att ögats lins blivit grumlig. Grå starr är den vanligaste orsaken till dubbelsidig blindhet i världen. Katarkt kan vara medfödd men blir allt vanligare efter 50-års åldern.
12 okt 2023
Temporalisarterit är en allvarlig sjukdom. Namnet syftar på inflammation i tinningens pulsåder, men det är inte där det verkliga problemet sitter.
16 okt 2021
Malignt melanom i ögat är en cancertyp där effektiv behandling saknas. Forskare vid Sahlgrenska Akademin hoppas ändra på detta. I sommar startar en klinisk prövning för att utveckla en individbaserad och effektiv cellterapi mot sjukdomen.
12 apr 2021
Barn födda för vecka 28 löper stor risk att få nedsatt syn eller till och med bli blinda. Nu visar en studie ledd av professor Ann Hellström att risken halveras om barnen får tillskott av omega- 3 och -6.
2 feb 2021
Långtidsöverlevare efter behandling av ögonmelanom kan se fram emot att leva längre än övriga befolkningen!
30 okt 2020
Den frågan ska forskare från KI och S:t Eriks Ögonsjukhus utreda i samarbete med läkemedelsföretaget Novo Nordisk.
19 okt 2020
Glaukom, eller grön starr, är den vanligaste orsaken till obotlig blindhet. Nu ska en helt ny typ av behandling testas – vitamin B3.
23 sep 2020
”Varför gråter mormor?” Ja, kanske är hon ledsen, men så behöver det inte alls vara. Hon kanske har stopp i tårkanalen.
17 dec 2019
Sankta Lucia är de synskadades skyddshelgon. Varför, finns det olika teorier om.
11 dec 2019
– Det är inte helt lätt att se skillnad på en hälsena och ögats hornhinna, säger Patrik Danielson.
3 okt 2019