16 okt 2021
Temporalisarterit är en allvarlig sjukdom. Namnet syftar på inflammation i tinningens pulsåder, men det är inte där det verkliga problemet sitter.
Tinningens pulsåder har en central roll i sjukdomsbilden och för diagnostiken. Genom att ta en biopsi av kärlet, det vill säga operera ut en bit av kärlet och undersöka i mikroskop, kan man se om kärlväggen innehåller så kallade jätteceller. Hittar man sådana kan man ställa diagnosen temporalisarterit.
– Tinningens pulsåder kan man klara sig utan, man kan ju ta bort en bit för att ställa diagnos. Problemet är att inflammationen är mer generell och drabbar andra stora och medelstora kärl. Om det bildas en propp i kärlet som förser synnerven med syre kan det leda till permanent synnedsättning eller till och med blindhet. Sjukdomen kan också leda till stroke eller hjärtinfarkt. Obehandlad är det en livshotande sjukdom, säger Rafi Sheikh, docent i Forskargruppen för oftalmologisk avbildning vid Lunds universitet.
Just därför är det viktigt med snabb diagnos och behandling. Det är till och med så bråttom att behandling med höga doser kortison ska påbörjas direkt vid blotta misstanken om sjukdomen. Om utredningen visar att misstanken var fel får behandlingen avslutas.
– Synen kan försämras mycket snabbt, alltifrån timmar till veckor. Inte sällan är synen redan förlorad på ena ögat när patienten söker vård. Det kan man inte göra mycket åt men man kan försöka förhindra att det andra ögat också drabbas.
Eftersom det inte är helt ofarligt att ta ut en bit kärl i tinningen där det också finns nerver som man riskerar att skada, vore det bra med en bättre diagnosmetod som inte innebär något kirurgiskt ingrepp. Det är en sådan Rafi Sheikh jobbar på att få fram, och det är till det projektet han har fått pengar från Ögonfonden. Metoden bygger på fotoakustik. Det innebär att man skickar pulserande laserljus in i vävnaden som där omvandlas till värme. Temperaturförändringarna ger upphov till mycket små rörelser i vävnaden som i sin tur ger upphov till ljudvågor som kan lyssnas av med en ultraljudsapparat. I utvecklingsarbetet började Rafi Sheikh med att undersöka kärlbiopsier i saltlösning och jämföra sina resultat med dem från sedvanlig mikroskopisk undersökning. Han har också testat metoden på friska personer och sedan på personer med misstänkt temporalisarterit som också blev undersökta på vanligt sätt med en biopsi.
– Resultaten ser lovande ut men det finns utmaningar med metoden som vi måste hantera. Varje mätning tar ungefär 20 sekunder och ett problem är att kärlet rör sig, men nu har vi en metod där vi i datorn kan kompensera för rörelse. En annan utmaning är att ljus färgas av materialet det går igenom, och det kan variera hos olika patienter. Det kan handla om hur mycket blodkärl som finns eller om hur syrerikt blodet är. Detta återstår för oss att lösa.
Man vet inte varför man får temporalisartrit. Det är olika vanligt i olika delar av världen, och om det beror på miljöfaktorer eller har med ärftlighet att göra är okänt. Även om det är en ovanlig sjukdom ökar risken med stigande ålder och dessutom har kvinnor mer än dubbelt så stor risk att drabbas som män. Rafi Sheikh säger att om en person över 50 söker vård för huvudvärk ska man alltid överväga om det kan vara temporalisarterit. Andra symtom är ömhet vid tinningen, öm hårbotten, värk i nacken och ömhet i tuggmuskulaturen. En förhöjd sänka är ett annat tecken. Eftersom symtomen är så diffusa är diagnostiken en utmaning och oftast måste man också göra en biopsiundersökning.
Traditionell behandling är hög dos kortison som långsamt trappas ner. Det finns också nyare antikroppsbehandling. Förutom att den är väldigt dyr är ett annat problem att det är svårt att följa behandlingseffekten genom blodprovundersökning, eftersom behandlingen i sig påverkar markörer i blodet.
– Därför skulle det vara bra att ha en metod på plats som inte kräver operation. Med fotoakustisk avbildning skulle man enklare kunna följa effekten av behandlingen, säger Rafi Sheikh.
Det verkar inte bara vara själen som avspeglas i ögat. Även neuro-degenerativa sjukdomar tycks sätta synliga spår i ögat, eller snarare i näthinnan. Elisabet Granstam, docent vid Uppsala universitet och överläkare på Aka-demiska sjukhuset, utvecklar en metod där förändringar orsakade av Parkinsons sjukdom och MS kan följas över tid.
3 dec 2024
Vilket läkemedel är bäst för att behandla åldersförändringar i gula fläcken? Det ska David Epstein, docent vid Karolinska Institutet och överläkare på Sankt Eriks Ögonsjukhus, ta reda på i en klinisk studie.
2 nov 2024
Hornhinnan är ögats yttersta skyddande hinna som täcker pupill och regnbågshinna. En blixtsnabb reflex ser normalt till att vi stänger ögat så att inget kommer in, men ibland hinner vi ändå inte blinka och riskerar en skada på hornhinnan, säger Lena Gunhaga, professor i utvecklingsbiologi vid Umeå universitet.
28 okt 2024
Dataspel och Virtual reality (VR) som syntest? Ja, faktiskt! Inte vilket dataspel som helst förstås, utan ett som är utvecklat just för ändamålet. Tomas Aleman från USA, menar att man får ett mått på hur synen fungerar i det dagliga livet och inte bara på labb som annars är det vanliga vid denna typ av test.
5 dec 2023
Katarakt, grå starr, innebär nedsatt syn p.g.a. att ögats lins blivit grumlig. Grå starr är den vanligaste orsaken till dubbelsidig blindhet i världen. Katarkt kan vara medfödd men blir allt vanligare efter 50-års åldern.
12 okt 2023
Temporalisarterit är en allvarlig sjukdom. Namnet syftar på inflammation i tinningens pulsåder, men det är inte där det verkliga problemet sitter.
16 okt 2021
Malignt melanom i ögat är en cancertyp där effektiv behandling saknas. Forskare vid Sahlgrenska Akademin hoppas ändra på detta. I sommar startar en klinisk prövning för att utveckla en individbaserad och effektiv cellterapi mot sjukdomen.
12 apr 2021
Barn födda för vecka 28 löper stor risk att få nedsatt syn eller till och med bli blinda. Nu visar en studie ledd av professor Ann Hellström att risken halveras om barnen får tillskott av omega- 3 och -6.
2 feb 2021
Långtidsöverlevare efter behandling av ögonmelanom kan se fram emot att leva längre än övriga befolkningen!
30 okt 2020
Den frågan ska forskare från KI och S:t Eriks Ögonsjukhus utreda i samarbete med läkemedelsföretaget Novo Nordisk.
19 okt 2020
Glaukom, eller grön starr, är den vanligaste orsaken till obotlig blindhet. Nu ska en helt ny typ av behandling testas – vitamin B3.
23 sep 2020
”Varför gråter mormor?” Ja, kanske är hon ledsen, men så behöver det inte alls vara. Hon kanske har stopp i tårkanalen.
17 dec 2019
Sankta Lucia är de synskadades skyddshelgon. Varför, finns det olika teorier om.
11 dec 2019
– Det är inte helt lätt att se skillnad på en hälsena och ögats hornhinna, säger Patrik Danielson.
3 okt 2019