Ny diagnosmetod för temporalisarterit – ett potentiellt livshotande tillstånd

Tinningens pulsåder har en central roll i sjukdomsbilden och för diagnostiken. Genom att ta en biopsi av kärlet, det vill säga operera ut en bit av kärlet och undersöka i mikroskop, kan man se om kärlväggen innehåller så kallade jätteceller. Hittar man sådana kan man ställa diagnosen temporalisarterit.
– Tinningens pulsåder kan man klara sig utan, man kan ju ta bort en bit för att ställa diagnos. Problemet är att inflammationen är mer generell och drabbar andra stora och medelstora kärl. Om det bildas en propp i kärlet som förser synnerven med syre kan det leda till permanent synnedsättning eller till och med blindhet. Sjukdomen kan också leda till stroke eller hjärtinfarkt. Obehandlad är det en livshotande sjukdom, säger Rafi Sheikh, docent i Forskargruppen för oftalmologisk avbildning vid Lunds universitet.

Just därför är det viktigt med snabb diagnos och behandling. Det är till och med så bråttom att behandling med höga doser kortison ska påbörjas direkt vid blotta misstanken om sjukdomen. Om utredningen visar att misstanken var fel får behandlingen avslutas.
– Synen kan försämras mycket snabbt, alltifrån timmar till veckor. Inte sällan är synen redan förlorad på ena ögat när patienten söker vård. Det kan man inte göra mycket åt men man kan försöka förhindra att det andra ögat också drabbas.

Eftersom det inte är helt ofarligt att ta ut en bit kärl i tinningen där det också finns nerver som man riskerar att skada, vore det bra med en bättre diagnosmetod som inte innebär något kirurgiskt ingrepp. Det är en sådan Rafi Sheikh jobbar på att få fram, och det är till det projektet han har fått pengar från Ögonfonden. Metoden bygger på fotoakustik. Det innebär att man skickar pulserande laserljus in i vävnaden som där omvandlas till värme. Temperaturförändringarna ger upphov till mycket små rörelser i vävnaden som i sin tur ger upphov till ljudvågor som kan lyssnas av med en ultraljudsapparat. I utvecklingsarbetet började Rafi Sheikh med att undersöka kärlbiopsier i saltlösning och jämföra sina resultat med dem från sedvanlig mikroskopisk undersökning. Han har också testat metoden på friska personer och sedan på personer med misstänkt temporalisarterit som också blev undersökta på vanligt sätt med en biopsi.
– Resultaten ser lovande ut men det finns utmaningar med metoden som vi måste hantera. Varje mätning tar ungefär 20 sekunder och ett problem är att kärlet rör sig, men nu har vi en metod där vi i datorn kan kompensera för rörelse. En annan utmaning är att ljus färgas av materialet det går igenom, och det kan variera hos olika patienter. Det kan handla om hur mycket blodkärl som finns eller om hur syrerikt blodet är. Detta återstår för oss att lösa.

Man vet inte varför man får temporalisartrit. Det är olika vanligt i olika delar av världen, och om det beror på miljöfaktorer eller har med ärftlighet att göra är okänt. Även om det är en ovanlig sjukdom ökar risken med stigande ålder och dessutom har kvinnor mer än dubbelt så stor risk att drabbas som män. Rafi Sheikh säger att om en person över 50 söker vård för huvudvärk ska man alltid överväga om det kan vara temporalisarterit. Andra symtom är ömhet vid tinningen, öm hårbotten, värk i nacken och ömhet i tuggmuskulaturen. En förhöjd sänka är ett annat tecken. Eftersom symtomen är så diffusa är diagnostiken en utmaning och oftast måste man också göra en biopsiundersökning.

Traditionell behandling är hög dos kortison som långsamt trappas ner. Det finns också nyare antikroppsbehandling. Förutom att den är väldigt dyr är ett annat problem att det är svårt att följa behandlingseffekten genom blodprovundersökning, eftersom behandlingen i sig påverkar markörer i blodet.
– Därför skulle det vara bra att ha en metod på plats som inte kräver operation. Med fotoakustisk avbildning skulle man enklare kunna följa effekten av behandlingen, säger Rafi Sheikh.